| #14 Barbie's Nightmare | Startsida |

Feminister
är talibaner

Hur kan man jämföra en kvinnoförtryckande extremiströrelse lik talibanismen med den feministiska rörelsen i Sverige? Jag menar att de båda förtrycker kvinnor och bidrar till kvinnans, påstådda, lägre status i samhället - eller framförallt kvinnlighetens lägre status.

För att förstå detta måste man reda ut två begrepp: feminint och maskulint. Dessa begrepp har ingenting med kön att göra. De är två kvaliteter och båda finns potentiellt i varje människa. Traditionellt har kvinnor varit bärare av de feminina egenskaperna och män bärarna av de maskulina. Feministrörelsen är en av de grupper som ivrigast och mest högljutt förtrycker feminina kvaliteter, hos sig själva och hos andra kvinnor. Medvetet och omedvetet.

En tjej jag träffade berättade att hon verkligen brinner för kvinnofrågor och kampen för jämställdhet. Hon studerar genusvetenskap och håller kurser i feministiskt självförsvar. Men hon tycker om att sminka sig, hon har långt hår och njuter av att se vacker ut. Hon sa att hon inte kunde gå på feministfestivaler eller vara med i kvinnoorganisationer för hon känner sig föraktad i såna sammanhang. Dessa frigjorda, håriga, osminkade likadana-fast-alternativa-tjejer ser ned på henne, och därmed även hennes kamp mot samma förtryck. Feministrörelsen har skapat ett ideal som stänger ute 99.9% (fritt uppskattat) av alla kvinnor.

Grundstenen som feministen står på är ilska. Ilskan över att vara förtryckt. Det är bra. Ilska är en strålande kraftkälla. Feministrörelsen står med stora lassot och fångar in alla ilskna tonårskvinnor fulla av kraft och mod, som har insett att de vill något med sina liv. De samlas i en trygg bubbla för förtryckta.

Istället för att påbörja kampen att resa sig, kämpa för det där man faktiskt vill göra, lockas man att stanna kvar i gemenskapen och tryggheten med de andra förtryckta och fastnar där. Bitter. Kvinnor Kan. Visst.

Känner man sig förtryckt, vill man förtrycka. Antingen genom att håna eller att tycka synd om (båda är lika illa) alla kvinnor som inte är medvetna. Tack, men nej tack!

Feminismen uppmuntrar kvinnor att klä av sig egenskaper, som kvinnor i alla tider varit världsledande inom: vördande, känsla, intuition, mjukhet, sinnlighet; för att istället vässa armbågarna och ställa sig bredvid männen i manssamhället och stämma in i hyllningskören till det maskulina: Förnuft! Intellekt! Rationalitet! Utveckling! Frågan är vilken värld man vill uppnå genom att gå med på att ge det maskulina ett högre värde?

I februari 2007 skriver Mette Mazzarella i tidningen Kulturen att "den kvinnliga frigörelsen har inneburit att kvinnan släppt sina omsorgsuppgifter. Kvinnan tränar sig numera inte på att vara vårdande. Däremot har inte männen för den sakens skull tagit över. Alla har släppt taget". Kvinnan har, enligt Mazzarella, gjort sig av med en konstruerad könsroll bara för att axla en annan, lika fabricerad roll.

Den rörelse som påstår sig föra kvinnans kamp i samhället, föraktar, likt sina bundsförvanter i mellanöstern, feminina attribut och uttryck. "Tjejigt" tex är ett starkt nedvärderande ord när det uttalas av en "äkta feminist". Kanske är drömmen för feministen att vi alla gör ett medvetet val och drar på oss varsin burka, så vi slipper vara objektifierde bimbos?

Kvinnorörelsen är en rörelse som äter upp sig själv inifrån. Den liknar en termitäten trädstam. Det kalla kalkylerandet och resonerandet om hur kvinnor ska få tillgång till mer makt, pengar och utveckling är en återvändsgränd. Varför ska vi följa våra känslostympade fäders exempel? Istället borde alla de män (och kvinnokampsskadade kvinnor) som inte kan eller får gråta, som jobbar ihjäl sig, som aldrig lär känna sina barn ordentligt, som är ekonomiskt rika men fattiga på nära relationer, inse hur förtryckta och utnyttjade de är av samhället.

Mobilisera er i kampen för allas rätt att vara feminina! Länge leve femininismen!

Tove Folkesson

 

"Känner man sig förtryckt, vill man förtrycka. Antingen genom att håna eller att tycka synd om (båda är lika illa) alla kvinnor som inte är medvetna. Tack, men nej tack!"