Självförakt & Co
Tillväxt är motsatsen till personlighet. Det pågår en andefattig insocialisering, ett rättande i leden, i vårt konsumtionssamhälle. Vi tror att vi köper oss frihet när vi snarare förlorar våra unika personlighetsdrag på alla onödiga shoppingrundor. Ekonomi har blivit ett vridande med begreppen. Systemet inbillar oss att det är marknaden som skapar det fria samhället. Egentligen är det Krösus Sork som är den inbitne kommunisten. Egentligen är det marknadsliberalismen, överflödet i butikshyllorna, som är det mest omyndigförklarande man kan tänka sig. Vem har makt att välja bort det val vi alla påtvingas varje gång vi går ut på gatan?
Alla människor genomgår en personlighetsförändring när de spelar Monopol. Regelverk kringgås och girigheten och rovet lockas fram hos vilken snäll person som helst. Men samhällets monopol är inget spel som vi kan välja att lägga åt sidan efter en stund, det bygger på tvångsdeltagande, styr våra liv och våra åsikter, förklätt i en rad olika maskeradkostymer - till slut är vi de brickor som vi trodde att vi styrde.
Samhället är inte uppbyggt kring hur tur vi har när vi kastar tärningen, det är ett systematiskt tilldelande av de kort du är värd när ditt kön, din sociala bakgrund, din sexuella läggning och eller din klass är granskad av de centrala myndigheterna. Liksom spelet monopol är det ett fyrkantigt samhälle utan ingång eller slut, upprest kring enkla återvändsgränder; fängelse, framgång, skuld eller åskådare, där alla gator redan är köpta med tio hotell och tjugo hus. Spelet sätter sina egna regler.
Hamburgar-börsen står i centrum för det ekonomiska systemet. Som på ett trångt och svettigt McDonalds spekuleras hela folkslags möjligheter sönder och samman då de få som på handelshögskolan har lärt sig ekonomins spelregler livlöst och apatiskt beställer ett färdigt menypaket: "En Självförakt & Co, tack!".
Redaktionen
redaktion@tidningen-anti.se