På bokmässan passerar jag Voltaire Publishing. Deras monter ligger precis bredvid Aftonbladet, Sveriges största tidning, vars monter är mindre. På ena sidan står Dan Josefsson och talar om sin bok om relationer, på andra sidan deras enorma yta: få böcker, en stor bil, mycket mellanrum och en bar. ”Nu måste jag avsluta för att nyliberala Voltaire Publishing ska ha någon slags konsert” säger Josefsson. En stund senare står Johan Norberg där och orerar utan publik.

Norberg har tillsammans med Boris Benulic skrivit boken Nakenchock. Det är en illa skriven, inte alls underbyggd pamflett mot vänstern i allmänhet och Naomi Klein i synnerhet. Hon kom nyligen ut med sin senaste bok Chockdoktrinen.

Bland sidorna påstår de att de "klär av Klein". De har råd att skriva det. Inget bokförlag med publicistisk heder skulle publicera en så dåligt skriven bok. Men eftersom Benulic är vd på Kraft & Kultur, enligt egen uppgift Sveriges femte största elbolag, kan de göra det. De har dessutom råd att dela ut boken gratis, bla utanför Södra Teatern där Klein höll föredrag.

Chockdoktrinen är en bestseller världen över; nyliberalerna har så lågt förtroende för marknaden att de skänker bort motboken Nakenchock i mängder. De har uppenbarligen också en proportionslös marknadsföringsbudget. Månaden innan bokmässan publicerades helsidesannonser i Metro där de utmanade recensenterna till Chockdoktrinen. "Vi utmanar er som vi citerar ovan, på debatt under bokmässan i Göteborg. Vi två mot er allihop – eller så många ni kan få ihop. Ni väljer dag, tid och moderator; vi ordnar lokal och marknadsföring”, skrek annonsen desperat.

Kajsa Borgnäs, ordförande för s-studenter och jag antog utmaningen. Vi var inte nämnda i annonsen, men fick med oss Stefan Jonsson, som var en av de citerade. Det definitiva svaret dröjde ovanligt lång tid för att vara en så kaxig annons:
"Vi tackar nej till debatt i detta sammanhang av två skäl:
1) Ni har inte utnyttjat någon privilegierad ställning på kultursidorna till att hylla ett verk som ni inte har riktigt koll på, vilket är vad vi vill sätta sökljuset på
2) Ingen av dem vi har utmanat ska få komma undan genom att hänvisa till att någon annan tar denna debatt. Det är deras kunskaper vi vill pröva.”

Svaret - tre dagar innan bokmässan - omöjliggjorde att ordna andra debattörer. Var utmaningen bara ett marknadsföringsknep? Jag har både presenterat Kleins bok i Bokfront, Ordfronts bokförlag och skrivit om den i Flamman och har stor vana av att debattera med Johan Norberg.

När arbetarrörelsen började organisera sig skapade de egna mötesplatser. Folkets Park, Folkets Hus, ABF, alla var de delar av tanken om att människor inte ska portas från möten. Förr hade klädkoder uteslutit människor från sociala evenemang, privata lokaler hindrat politiska möten. Folkets hus skulle bli allas, där vem som helst kunde gå på möten - så länge det fanns plats. Där finns inga VIP-system eller förbeställda platser. 

Enligt yttrandefrihetens alla paragrafer och principer har därför nyliberala samhällsröster som Voltaire Publishing rätten att dyka upp på vilket seminarium, vilken tillställning eller demonstration som helst och köra sitt eget race. Det är denna offentlighet de utnyttjar när de kritiserar vänsteridéer på seminarier.

När de har egna forum förläggs de, självklart, i privata lokaler där de kan kontrollera vem och vilka åsikter som kommer in. Så här svarade exempelvis Teodor Koistinen från Magasinet Neo på några människors anmälan till ett seminarium om McCain: ”Hej kompis, dessvärre har vi väldigt tryck på detta seminarium så vi måste dessvärre prioritera andra gäster. Men däremot är ni varmt välkomna på ett separat och exklusivt seminarium i vårt cykelförråd på källarplan. Där kommer våra kinesiska gästarbetare lära er att spela majong och bjuda på bambuskott ur burk, med vänliga hälsningar Teodor Koistinen, Magasinet Neo”. Om Göran Eriksson, chef för ABF Stockholm, skulle svara något liknande skulle skandalkampanjen om vänsterns åsiktsförtryck lanseras illa kvickt.

"Nyliberalerna i Sverige är i ett konstant tillstånd av raseri", resonerade Naomi Klein under ett Stockholmsbesök. Att verka som Friedman-fundamentalist i världens modelland för välfärd, folkhem och socialdemokrati måste innebära ständig åksjuka och ilska. Johan Norberg skriver rapporter åt Lars Leijonborg och Anders Borg återupprättar den av makten sponsrade nyliberala ekonomiska tankesmedjan ESO (Expertrådet för Studier i Offentlig ekonomi). Elbolaget Kraft & Kultur sållar sig till dem som sponsrar nyliberala projekt. ”Vi har bara en värld, det finns bara ett grönt elbolag, byt till Kraft & Kultur idag”, kan man läsa på deras hemsida. Trots att deras bokförlag Voltaire Publishing sponsrar en av Sveriges främsta klimatförändringsförnekare. Jag vet inte om de har sålt några exemplar av Nakenchock på bokmässan eller om de fortsätter att skänka bort den efter planekonomiskt maner. Vad jag vet är däremot att de hade kunnat debattera Chockdoktrinen på bokmässan om de hade velat, dvs vågat.