Skapa ditt eget Big Bang!

Det här är ett förord: Jag vet hur allting börjar. Och jag tänker inte be om ursäkt!

Allting börjar inom oss. Det börjar med att sätta sig på tvären. Med obekvämhet. Det börjar med att döda sina inre påvar, göra upp med vedertagna föreställningar och självklarheter. Med att inte svälja allt med hull och hår. Systemkritikens uppgift är att skapa oreda i en ordning som självaste den högsta idén balanserar. Som en slags profet.

Vi tror att livet handlar om att organisera sin tillvaro och betala sina räkningar i tid, men livet finner styrka och kraft i det ogaranterade, i bångstyrighet och motstånd. Evolutionen är ett led av naturliga defekter. Utvecklingen leds av upprorsmakare. Att leva helt och fullt - det är att täcka betongen med konst, inte att göra sig ett namn bland societeten.

Många människor är döda fast de lever. De har skapat mening i sin välorganiserade tillvaro på bekvämt avstånd från allt som verkligen berör och utmanar. Andra skulle må bra av att söka sig till det enkla, fångade i intellektuella försvarsmekanismer. En del behöver bara bli lite mer sedda och älskade.

Många människor är levande fast de är döda. Religionsstiftare, vetenskapsmän, politiker och filosofer.

Allt för många lever ett liv där de endast ifrågasätter de yttre auktoriteterna runt omkring sig, men aldrig de inre. De tillskriver forntida teorier en närmast diktatorisk sanning om hur de behöver vara och bete sig. Som att andas i en respirator. En gravsten måste få vara tillräckligt med bevis på att en viss ideologi gått ur tiden.

Uppror betyder uppståndelse. Födelsen sker inte vid ett enskilt ögonblick utan är ständigt pågående. Vi är mer rädda för det ogaranterade livet, än för den garanterade döden.

Skapa ditt eget Big Bang! Bilar kan brinna på Östermalm och statskupper kan genomföras med små medel, men det är den inre förändringen, revolutionen inifrån, som är verkligt avgörande. Uppvaknandet, uppväckandet från de döda - det är att förkasta det gamla. Döden kan bara utmanas genom att frigöra sig från historien.

Tiden är sin egen orsak. Låt oss skapa något som inte är beroende av den, av gamla gubbars teorier, av tvingande lagar och manifest. Nollställning-nyorientering-uppbyggnad.

Vad är egentligen universellt giltigt och evigt? Mänskligheten är det inte. Inte heller de ideologier och religioner vi tillskriver sådant stort värde. Forskare menar att jorden är inne i en period då magnetpolerna byter plats, en process som kan skapa stora zoner av nollgravidation. Inte ens livet får tas för givet.

Det här är mitt förord: Det enda som verkligen är evigt är frigörelsen.

Luka Vestergaard