Skämtargument

Det finns trick för att få oss att tro på saker. Med manipulation och lögner kan vem som helst vinnas över. Bara vi tror att vi tävlar, krigar eller debatterar för rätt sida. Klara, färdiga, gå-på-vad-som-helst! "Anti skapar jobb", "Anti är bra för Sverige", "Anti var bättre förr", "Anti tror på människan", "Anti stoppar ungdomsvåldet", "Anti accepterar personen, men inte handlingen". Anti: "Sist men inte minst", Det är de små sakerna som gör det", "Allt är välregisserat". Kalla det för bevis, sanning, klyscha, orsak, motto; otaliga är de skämtargument som ska upprätthålla skenet av att vi är påväg mot bättre vetande.

Skenet bedrar. De flesta argument snickras ihop av trasiga tomplakat utan något som helst sanningsvärde. De kan med fördel kombineras med vilket ord som helst utan att grundlydelsen förändras. Motton är som trolleritrick som tar ungefär 5 minuter att lära sig. Systembeskyddarna känner sig måhända pressade av en växande skara systemkritiker; plötsligt dyker det upp ett motto i debatten, som en vit kanin dras upp ur en hatt, och vips är publiken hänförd. Och förd bakom ljuset.

Motton är att tysta, och medan du är tyst kan överheten passa på att göra det den egentligen tänkt - dölja varifrån den vita kaninen kom ifrån; sänka skatter, sälja vapen till krigförande länder, allt som kan åstadkommas med skottsäkra slogans som demokrati och trygghet.

Konsten att övertyga är en försäljningstaktik. Ord är som pynt som ska locka oss att köpa konceptet. Strunt på burk. Ju tommare ett innehåll desto fler etiketter för att dölja genomsikten. Ord kläs i överlägsenhet, men klär av oss vår självrespekt, vår tillit och vår självständighet. Motton kan verkligen konsten att nässla in oss i hörsel-, läs- och synvillor. Alla dumtrogna övertygare och alla dumtrogna övertygade i helig förening - smilfinkarnas paradis.

Redaktionen